Hotet att nya allvarliga växtskadegörare ska etablera sig i Sverige och Europa har ökat de senaste åren. Ökningen beror främst på ökad global handel, ökat resande och ett varmare klimat där skadegörarna trivs. På EU-nivå finns ny lagstiftning på plats för att motverka denna trend. De nya EU-förordningarna ökar behovet av diagnoser av växtskadegörare och regeringen har därför beslutat att utreda hur Sverige på bästa sätt kan klara kraven avseende diagnoser av växtskadegörare.
En majoritet av EU:s medlemsländer har röstat ja till EU-kommissionens förslag om att inte förnya godkännandet för ämnet klorpyrifos i växtskyddsmedel. Resultatet av omröstningen innebär att växtskyddsmedel med klorpyrifos inte får säljas eller användas i EU från och med våren 2020.
Från den 14 december finns det nya regler för alla EU-länder om skyddsåtgärder mot växtskadegörare. Reglerna har tagits fram för att bättre skydda EU:s växtproduktion, skog, naturområden och andra växtmiljöer från hot i form av växtskadegörare som ännu inte är spridda inom EU.
Naturvårdsverket har fattat beslut om att godkänna parasitstekeln Eretmocerus eremicus och rovkvalstret Transeius montdorensis för användning som biologiska bekämpningsmedel i Sverige.
En majoritet av EU:s medlemsländer har röstat för ett utökat förbud mot växtskyddsmedel med vissa neonikotinoider. Det betyder att växtskyddsmedel med de tre ämnena klotianidin, imidakloprid eller tiametoxam bara kommer att få användas i permanenta växthus.