Från 1 januari 2023 gäller ny svensk lagstiftning på dricksvattenområdet. Då införs bland annat nya gränsvärden för fyra PFAS-ämnen, arsenik, bly och kadmium i dricksvatten. För PFAS sätts ett så strängt gränsvärde som det är möjligt att göra.

Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser ökade med 3,4 procent under 2021 jämfört med 2020. Den främsta förklaringen till utsläppsökningen är industrins uppgång från låga produktionsnivåer samt ökad användning av fossila bränslen inom el- och värmesektorn, vilket orsakades av kallare väder och högre elpriser. Sveriges långsiktiga klimatmål innebär att utsläppen av växthusgaser ska vara nettonoll senast år 2045.

Flera luftföroreningar fortsätter att minska tack vare internationellt och nationellt miljöarbete. Men för att klara Sveriges miljömål till 2030 behövs fler och kraftfulla åtgärder. Det visar de fördjupade utvärderingar som Naturvårdsverket publicerar idag.

Idag kommer Naturvårdsverkets utsläppsstatistik för luftföroreningar för 2021. Den visar att de flesta föroreningarna fortsätter den nedåtgående trenden. Men Sverige klarar fortfarande inte sina utsläppsåtaganden inom EU och FN:s luftvårdskonvention.

EU-kommissionen har beslutat om gränsvärden för hur mycket PFAS det får finnas i bland annat kött, fisk och ägg. När gränsvärdena börjar gälla får företag inte sälja mat som innehåller mer PFAS än gränsvärdet. Myndigheter som kontrollerar livsmedelsföretagen kan besluta att livsmedel ska tas bort från marknaden om de innehåller mer PFAS än gränsvärdet tillåter.