EU rådet har antagit en förordning om skydd av geografiska beteckningar för hantverks- och industriprodukter. Detta är det sista steget i beslutsprocessen. När förordningen träder i kraft kommer geografiska beteckningar för industriprodukter med koppling till det geografiska produktionsområdet (t.ex. Albacetebestick, böhmisk kristall och Limogesporslin) att ha samma skydd som regionalt producerade livsmedel eller drycker.

Kommunerna behöver aktivt kunna delta i de pågående processerna för att etablera ett slutförvar för använt kärnbränsle och en utbyggnad av slutförvaret för låg- och medelaktivt avfall. Därför föreslår regeringen nu i en lagrådsremiss att medel ur kärnavfallsfonden ska finansiera fler av kommunernas kostnader för insatser i samband med frågor om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

Lagpunkten har varit på Energimyndighetens konferens om internationellt klimatsamarbete och global utsläppshandel. Energimyndigheten har i uppdrag från Sveriges regering att förvärva utsläppsminskningar i andra länder som en kompletterande åtgärd som kan bidra till de svenska klimatmålen. Detta görs under Parisavtalets artikel 6, ett verktyg för att möjliggöra finansiering och genomförande av klimatåtgärder och för att bidra till högre klimatambition globalt.

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen föreslår en strategi som ska underlätta för skogsägare att planera och genomföra sitt skogsbruk utan överraskande myndighetsbeslut. Strategin innebär att skogsbruket behöver bygga upp sin kompetens kring fridlysta arter och ta hänsyn till dem tidigare i sin planering. Myndigheterna ska stötta med kunskapsunderlag och rådgivning.

På Internationella matsvinnsdagen, har Livsmedelsverket släppt en rapport som ger detaljerad inblick i vilken mat de svenska hushållen slänger mest av. Frukt och grönsaker är det som oftast hamnar i soporna i onödan, tätt följt av bröd. En betydande del utgörs också av matrester, korv och köttpålägg.