Rådet har antagit ett direktiv om markövervakning, som fastställer den första EU-omfattande ramen någonsin för bedömning och övervakning av mark, med det övergripande målet att uppnå god markhälsa i hela Europa senast 2050.

Direktivet är ett viktigt steg mot en friskare och mer motståndskraftig mark, något som är avgörande för livsmedelstryggheten, rent vatten och miljön.

De viktigaste delarna i direktivet

De nya reglerna ska bidra till att förbättra markresiliensen, säkerställa bättre förvaltning av förorenade områden och införa principer för begränsning av markexploatering, med fokus på hårdgörning av mark (täckning av mark med ogenomträngligt material såsom betong eller asfalt) och avlägsnande av mark (avlägsnande av matjordslager i samband med t.ex. byggarbeten).

Enligt direktivet ska medlemsländerna inrätta övervakningssystem för att bedöma markens fysiska, kemiska och biologiska tillstånd på deras territorium, på grundval av en gemensam EU-metod. Medlemsländerna skaregelbundet rapportera till kommissionen och Europeiska miljöbyrån om läget i fråga om markhälsa, markexploatering och förorenade områden, för att säkerställa att det finns jämförbara uppgifter som omfattar hela EU och att samordnade åtgärder kan vidtas för att hantera markförstöring. Åtgärder kommer också att vidtas för att övervaka nya föroreningar som PFAS, bekämpningsmedel och mikroplaster.

Genom direktivet definieras gemensamma markdeskriptorer och klasser införs för att beskriva markhälsa, kopplat till icke-bindande målvärden på EU-nivå och nationella utlösande värden. Dessa ska hjälpa medlemsländerna att fastställa prioriteringar och gradvis genomföra åtgärder som leder till friskare mark.

Kommissionen ska bistå medlemsländerna genom att utveckla gemensamma verktyg och metoder och genom att underlätta utbytet av bästa praxis.