Nya regler för att skydda EU:s stålindustri mot global överkapacitet
Rådet har antagit sitt mandat att förhandla med Europaparlamentet om förordningen om hantering av de negativa handelsrelaterade effekterna av global överkapacitet på EU:s stålmarknad. Den nya förordningen är avsedd att ersätta den befintliga skyddsåtgärden för stål, som löper ut den 30 juni 2026.
Rådets mandat skapar en balans som syftar till att upprätthålla den nödvändiga höga skyddsnivån för den europeiska stålindustrin, som är avgörande för EU:s ekonomi och säkerhet, samtidigt som man inför viktig flexibilitet och hänsyn för användare av stål i senare led.
Rådets viktigaste ändringar
I rådets mandat bibehålls de viktigaste skyddande inslagen i kommissionens förslag, särskilt den betydande minskningen av importkvoterna (begränsning av tullfria importvolymer till 18,3 miljoner ton per år, en minskning med 47 % jämfört med 2024 års stålkvoter) och fördubblingen av tullen utanför kvoten till 50 % jämfört med 25 % enligt den nuvarande skyddsåtgärden för stål. Samtidigt innehåller det flera ändringar för att öka flexibiliteten, den rättsliga klarheten och hänsynen till ekonomiska intressen hos användare i senare led.
Industrier i senare led
Rådet har lagt större vikt vid att balansera skyddet av stålproducenter med de ekonomiska intressena hos stålförbrukande industrier i senare led, och införlivat unionens intresse som en vägledande princip för att säkerställa att alla ekonomiska aktörer och slutkonsumenter uttryckligen beaktas när kommissionen fördelar tullkvoter, tillämpar bilaterala skyddsåtgärder eller ändrar tullkvotsvolymerna.
Reglerna för förvaltning av tullkvoter har anpassats för att säkerställa större flexibilitet. Rådet tillät särskilt att outnyttjade tullkvotsvolymer under ett kvartal fördes över till nästa kvartal inom samma årliga tillämpningsperiod för tullkvoten.
Rådet har också lagt till en ny del att överväga när kvoterna ändras för att säkerställa hänsyn till potentiella betydande prisökningar som allvarligt undergräver konkurrenskraften hos industrier i senare led.
Kvotflexibilitet
I den ram som fastställs i denna förordning inrättas tullkvoter och en tull utanför kvoten som gäller för alla tredjeländer, med undantag för EES-länder. EU-kommissionen kan genom en delegerad akt anpassa tullkvotsvolymerna, med beaktande av EU:s intresse och en rad faktorer. Rådet klargjorde att det totala värdet av dessa justerade kvoter måste begränsas till att förbli mellan 15,2 och 22,2 miljoner ton.
Krav på smältning och gjutning
För att undvika kringgående och öka insynen i leveranskedjan krävs det enligt förordningen att importörerna tillhandahåller bevis på landet för smältning och gjutning. Rådet införde viktiga förtydliganden om dess genomförande:
- Kravet på importörer att lägga fram bevis för landet för smältning och gjutning kommer att gälla från och med den 1 oktober 2026. Denna övergångsperiod ger ekonomiska aktörer och tullmyndigheter tid att anpassa sig till den nya regeln.
- Inom två år kommer EU-kommissionen att behöva bedöma om landet för smältning och lagring ska utses till bas för landsspecifik tilldelning av tullkvoter. Om EU-kommissionen finner att detta krävs kommer den att lägga fram ett nytt lagstiftningsförslag i detta syfte.
Rådet underströk också behovet av att EU-kommissionen genomför samråd med berörda parter innan den inför några krav så att de potentiella administrativa bördorna för importörer och statliga organ noggrant kan bedömas och ett effektivt krav kan säkerställas.
Översyn och öppenhet
Jämfört med kommissionens förslag tidigarelägger rådets mandat det datum då kommissionen ska bedöma möjligheten att utvidga förordningens tillämpningsområde, från två år till 18 månader. Det säkerställer också att kommissionen kommer att inleda en samrådsprocess i detta syfte med berörda parter senast den 1 oktober 2026.
Perioden för den första övergripande översynen av förordningens effekter på stålmarknaden och EU:s intresse har förkortats till fyra år från dagen för ikraftträdandet, med efterföljande utvärderingar vartannat år därefter. Rådet lade också större vikt i översynen på konsekvenserna för industrier i senare led.
En ny bestämmelse kräver också att kommissionen gör en kontaktpunkt online tillgänglig för ekonomiska aktörer i EU för att begära relevant information om genomförandet av denna förordning.