Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen som föreslår ändringar i miljöbalkens bestämmelser om tillståndsprocesser. Förslaget är ytterligare ett steg i regeringens målmedvetna arbete med att tillståndsprocesserna ska bli moderna, effektiva och förutsebara.

– Miljöprövningarna måste moderniseras och effektiviseras för att stödja näringslivets omställning och nå hela vägen till nettonollutsläpp. Det är helt avgörande för att vi ska klara våra klimatmål och stärka Sveriges konkurrenskraft i Europa och världen. Genom dessa 11 förändringar i miljöbalken tar regeringen nu ytterligare steg för att skapa förutsättningar för såväl klimatomställningen som för tillväxt och välstånd, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

Regeringen fattade beslut om en lagrådsremiss den 2 maj i år. Efter föredragning i Lagrådet går nu regeringen vidare till riksdagen med en proposition som bland annat innehåller följande förslag:

• Ändringstillstånd blir huvudregeln vilket kommer att öka investeringsviljan och bidra till infasning av ny teknik och därmed bidra till klimatomställningen.   

• Giltighetstiden för tidsbegränsade tillstånd ska kunna förlängas med tre år, vilket kan ge en verksamhetsutövare mer tid att avsluta verksamheten eller få ett nytt tillstånd.

• Begreppet liten miljökonsekvensbeskrivning ändras till förenklat underlag. Syftet med ändringen är att det ska bli tydligare för tillståndsprövande myndigheter och för verksamhetsutövare att underlaget med de upplysningar som behövs för en bedömning av de väsentliga miljöeffekterna som verksamheten eller åtgärden kan förväntas ge ska vara av enklare art än den mer formaliserade miljökonsekvensbeskrivningen för verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

• Möjligheten till att avgöra tillståndsmål i domstol utan huvudförhandling föreslås bli större. På så sätt kan resurser användas mer effektivt vid domstolarna och ledtiderna för verksamheter kan kortas.
  
  Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.