/ den 20 september 2018 / Kategorier: Nyheter september 2018 Stora kunskapsluckor om antibiotikaresistenta bakterier och arbetsmiljö Man vet för lite om vilka risker som finns med antibiotikaresistenta bakterier i arbetslivet enligt rapporten Arbetsmiljörisker med antibiotikaresistenta bakterier som pekar på att Sveriges restriktiva hållning till antibiotikaanvändning och vårt generella förebyggande arbete gör risken liten att arbetstagare smittas. Ämnet har tidigare oftast belysts ur patient- och folkhälsosynvinkel medan arbetsmiljö-aspekterna inte utforskats i lika hög grad. Forskarnas uppdrag var att identifiera inom vilka yrken och arbetsmiljöer medarbetare löper särskilda risker att smittas av antibiotikaresistenta bakterier, att belysa vilka konsekvenserna blir för dem som smittats och dessutom föreslå förebyggande åtgärder. Sveriges gynnsamma läge beror bland annat på vår djurhållning och förutsätter att inte fler bakterier introduceras inom lantbruket. De bakterier som rapporten tar upp är VRE, ESBL och MRSA som alla presenteras nedan. Forskarna pekar på att det behövs ökad kunskap om bakteriernas förekomst i olika verksamheter och om effekten av förebyggande åtgärder.Det är framför allt de som arbetar inom vård, omsorg och förskola och med att hantera djur som löper ökad risk att utsättas för bakterier. I många länder förekommer antibiotikaresistenta bakterier hos både grisar och kycklingar inom lantbruket men de förekommer i relativt liten utsträckning i Sverige. Det finns ett undantag, ESBL, som ofta finns även i kycklingar uppfödda i Sverige, något som kan innebära risker för dem som föder upp eller slaktar fjäderfä. Studier från flera andra länder visar att vissa av de aktuella bakterierna finns i högre utsträckning hos medarbetare på sjukhus och äldreboenden än i hela befolkningen. Ingenting tyder på att medarbetare inom öppenvården bär bakterierna i högre utsträckning. Risken i dag för medarbetare i Sverige att smittas är liten men troligen något högre inom sjukhusvård och på äldreboenden eftersom många patienter där behandlas med antibiotika. Eftersom det finns otillräcklig kunskap om hur vanligt det är med bakterierna inom frisk- och skönhetsvård, förskola, skola och vård är det i dag svårt att bedöma risken för ökad exponering. Det gäller också dem som arbetar vid avloppsreningsverk. Forskarna talar i rapporten till och med om betydande kunskapsluckor som gör det omöjligt att beskriva dagsläget i Sverige för människor i en rad yrkesgrupper. Det handlar nu bland annat om att undersöka förekomsten av de aktuella bakterierna hos patienter och omsorgstagare.Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter AFS 2018:4 om smittrisker, som berör eller omfattar över en miljon arbetstagare, börjar gälla den 19 november i år och ersätter AFS 2005:1. Det grundläggande budskapet i föreskrifterna fokuserar på basala hygienrutiner och åtgärder. Ett hygieniskt arbetssätt med exempelvis god handhygien och personlig skyddsutrustning, i de arbetsmoment som kräver det, är en framgångsfaktor för att förebygga både risken för smitta och för att förhindra att smitta sprids. Föregående artikel Beslut om 600 miljoner i miljöavgift för kväveoxidutsläpp Nästa artikel Kemikalieinspektionen kartlägger farliga ämnen i konsumentvaror Skriv ut 1124 Betygsätt artikel: Inga betyg Tags: arbetsmiljö bakterier Fler länkar ArbetsmiljöverketStora kunskapsluckor om antibiotikaresistenta bakterier och arbetsmiljö